|
DEN ROMSKA HISTORIEN
Romerna kommer enligt forskare ursprungligen
från Indien. Från Indien utvandrade romerna i början
av 700-talet. Ingen vet riktigt varför romerna började sin
utvandring. Det kan ha varit pga. krig, svält, regimskifte eller
något annat som påverkade romerna så mycket att man
började att utvandra genom Asien och till Europa. Denna
uppfattning är dock framtagen av icke-romska forskare,
gadjé* och alltså inte av romerna själva. Romernas
egen uppfattning om ursprungslandet är gamla Persien eller
Egypten. Många delar den uppfattningen med romerna. På
engelska kallas ju romerna för gipsies som är snarlikt med
ordet egyptians som betyder egyptier.
(*Alla som inte är romer kallar romerna
för gadjé, alltså en icke-rom.)
Det sägs att romer har funnits i Egypten
sedan år 200 f. Kr. där de arbetade som slavar åt
faraonerna. Romerna var och är fortfarande väldigt duktiga
på traditionella hantverksarbeten. Under faraonernas tid fick
romerna tillverka soldaternas sköldar, svärd och knivar. Som
slavarbeten fick romerna bland annat ro dom stora krigsskeppen.
Romerna var nomader redan under den tiden. Dom
förflyttade sig över stora områden i världen.
Romerna levde i tält som dom flesta gjorde på den tiden. Det
sägs att romerna var som nutidens cirkusmänniskor, dom
arbetade som svärd och eldslukare. Dessutom arbetade man med
spådom av faraonernas kvinnor. Samtidigt som det fanns
rädslor fanns där även en nyfikenhet inför
spådomens krafter. Dom som inte var så lyckligt lottade
inom det romska folket, fick stjäla för att
försörja sin familj. Straffet för att stjäla var
att man högg av den ena handen.
Andra yrken som var tidstypiska och traditionella
för romerna var hästhandel, cirkus och tivoliverksamhet,
förtenning, förgyllning, guld och silversmide samt musik. De
flesta romerna är än idag väldigt talangfulla och det
är inte ofta man ser ett romskt barn som inte kan sjunga, dansa
eller spela på något musikinstrument. Musiken finns med
genom hela livet och flyter i romernas blod.
Romerna anländer till Europa år 1312
och då landsteg de på den grekiska ön Kreta. Grekerna
döper den märkliga folkgruppen till ”atsinganos”,
vilket betydde de främmande eller den svarta främlingen.
Benämningen ”atsinganos” förföljde romernas
vandring över Europa och ändrades från land till land.
”Atsinganos”, ”tsingari”,
”gitanos”, ”gitan”, ”zigeuner”,
”zigöjner”, ”zigenare”,
”gipsy”, ”tzigan” m.fl.
Romerna själva kallar sig för rom
(uttalas rrom) vilket betyder människa.
Här följer några viktiga
årtal för romernas ankomst till olika europeiska länder:
Årtal - 1426 i Spanien
Årtal - 1430 i England
Årtal - 1453 i Frankrike
Årtal - 1500 i Ryssland
Årtal - 1509 i Polen
År 1512 hamnar romerna i Sverige.
Genom Ryssland lyckas romerna ta sig igenom Finland och till Sverige.
Sverige blir inte alls glada över dessa märkliga
människor i deras konstiga färggranna kläder. Dessutom
talar de ett språk som inte liknar något annat man
hört tidigare. Många av romerna som anländer deporteras
direkt tillbaka till Ryssland, vissa fastnar i Finland och andra
tvingas leva en tid i Ryssland. Efter en kort tid bestämmer sig
romerna för ett nytt försök. Denna gång skall inte
någon lyckas deportera romerna. Detta är början till
romernas historia i Sverige. En historia full av förföljelse,
fördomar, misstänksamhet, utanförskap och lidande.
Sverige och det svenska folket inledde en aggressiv strategi för
att romerna självmant skulle lämna landet Sverige och aldrig
mer återvända.
År 1560 var Gustav Wasa kung
över Sverige. Han var mycket grym mot romerna som levde i Sverige
under denna tiden. En annan kung som behandlade romerna illa var Johan
den 3:e. Han tvingade romerna samt deras barn att arbeta som slavar i
gruvorna. Många av dem dog av det hårda arbetet. Drottning
Kristina gav order om att alla romer skulle avrättas eller bli
hängda. Deras kvinnor och barn skulle utvisas ifrån Sverige,
därefter blev de mördade av drottning Kristinas soldater.
År 1637 kom det en ny lag till
Sverige. Alla romer kunde bli avrättade utan någon rätt
till rättegång. Denna lag gällde en bra bit in på
1800-talet.
År 1914 förbjöds romer att
komma in i Sverige. Den lagen upphörde 1954.
År 1939-1945 ( andra
världskriget ) mördades omkring 1 miljon romer i
koncentrationsläger av nazister runtom i Europa. Många romer
mördades även ute i skogarna av vanliga människor som
såg sitt tillfälle att bli av med romerna under nazitiden.
Nazisterna tillfångatog många romska barn och utförda
grymma experiment på dem. De romer som överlevde nazisternas
förföljelse var många gånger de romer som
underhöll nazisterna med romsk musik. Romerna har tyvärr inte
uppmärksammats på samma sätt som t.ex. judarna och
deras öde i Förintelsen. Den tyska staten erkände inte
förrän i början på 1980-talet att även romer
föll offer för Förintelsen och nazisternas ideologi.
Romerna fick inte bo kvar mer än tre dagar
på samma plats, annars kom dåtidens polis och körde
iväg eller fängslade romerna. Romerna tvingades alltså
till ett ständigt kringresande liv i utanförskap och utan
någon som helst sympati från samhället. Romerna fick
varken döpas, vigas eller begravas i den svenska kyrkan vilket
ledde till att romerna själva fick utse människor ur den egna
gruppen med uppdrag att döpa, viga och begrava romer. Romerna hade
heller ingen rätt till sjukvård vilket ledde till att
många romska nyfödda barn dog av kylan eller sjukdomar som
de fick av det kringresande livet. Många äldre romer lever
idag fortfarande med kroniska sjukdomar som är ett direkt resultat
av det liv de har fått leva i Sverige. Genom att inte
tillåta att romer fick stanna kvar mer än tre dagar på
samma plats kunde de heller ej mantalsskrivas, dagens
folkbokföring. ”Är man inte mantalsskriven så kan
man heller inte få en fast bostad eller gå i skola”
sa den svenska lagen. Det i sin tur ledde till att varken romska barn
eller vuxna kunde läsa eller skriva. De var sk. analfabeter.
Nu tror du som läser att detta var
säkert för 300 år sedan. Då tror du fel.
Rätt till skolgång för romer och rätten till en
fast bostad fick romerna först 1959. Alltså efter 447
år!
1959 tyckte romerna i Sverige att det var
nog med statens tyranni. Romer från hela Sverige med krav
på att deras barn skulle få gå i skolan som alla
andra svenska barn. De var ju trots allt svenska medborgare! De
ställde även krav på att romerna skulle få fasta
bostäder och inte tvingas leva det kringresande livet utan slut
längre. Sveriges regering var väldigt motvillig till romernas
enkla krav. Efter att inhemsk och utländsk mediebevakning
uppmärksammat romernas situation i Sverige gav regeringen
motvilligt efter för romernas krav. Landet som hade ett rykte om
sig som en fördomsfri och demokratisk stat och fördömde
diskrimineringarna mot de svarta i t.ex. USA blev plötsligt
ställd i rampljuset. En ny lag tillkom som gav alla romer
rätt till skolgång och fasta bostäder. Men det skulle
ta hela 4 år för det svenska samhället att acceptera
den nya lagen. Många skolor och rektorer nekade romska barn att
börja i deras skola trots den nya lagen och många
hyresvärdar ville inte ha ”zigenare” som
hyresgäster.
Gruppindelning
Romerna är ett folkslag men tillhör
stammar. Största stammarna i världen är Khelderasa,
Lovari samt Sinti. Under dessa finns hundratals understammar med
hundratals olika dialekter. Varje stam hade specifika
försörjningssätt vilket avgjorde vilken stam man
tillhörde. Khelderasa var de romer som arbetade med metaller
såsom koppar, tenn, guld, silver, förädlade och
förtennde. Khelderasa utmärkte sig även genom att deras
kvinnor spådde folk i händer och kort. Lovari
försörjde sig huvudsakligen genom handel och främst
genom hästhandel. Sinti var duktiga musiker, cirkusartister och
försörjde sig huvudsakligen genom att underhålla folk.
Dock var romerna oavsett stamtillhörighet tvungna att
försörja sig på bästa möjliga sätt
för att kunna överleva. Fanns det inga hästar att
sälja så fick man sälja något annat. Fanns det
inga metallarbeten för tillfället så fick man spå
istället osv.
Bostad, förr och nu
Förr i tiden levde alla romer i tält av
olika modeller, enkla av indiantyp, större likt dagens
festtält. Under 1900-talet flyttade de flesta romerna in i
husvagnar. I tälten eldade man i gamla oljefat för att
hålla värmen och oljefaten användes även som en
spis då locket blev väldigt varmt och kunde användas
som dagens spisplattor. I husvagnarna eldade man med ved i
egentillverkade eldkaminer. Man var fortfarande tvungen att flytta
från plats till plats ända fram till 1959 då de flesta
romerna i Sverige började få tillgång till riktiga
moderna lägenheter. I tälten och husvagnarna var man
många som delade platsen, föräldrar, barn,
farföräldrar, svärdöttrar och svärsöner,
allt efter mån av plats. När romerna flyttade in i de
moderna lägenheterna delades även familjerna upp allt efter
mån av lägenheter. De en gång så stora
familjerna splittrades och fick nu bo mer enskilt och kanske inte ens i
samma stad. Idag bor de flesta romerna i moderna lägenheter, vissa
bor i egna hus. Men inga romer är idag tvungna att resa från
plats till plats längre. Idag reser romerna på sommaren och
av egen fri vilja, på semester t.ex. En rolig grej när
romerna är på semester och t.ex. campar så är det
inte sällan att romerna har stora och fina husvagnar med all
tänkbar komfort medan andra icke-romer ligger i sina små
tält och har ett litet gasolkök med en liten gryta puttrande
på. Vem är rom idag?
DEN ROMSKA KULTUREN OCH TRADITIONER
Den romska kulturen är starkt bevarad än
idag. Trots alla försök av majoritetsbefolkningen
(gadjé) att hindra den romska kulturen i alla de länder som
romerna finns i har den romska kulturen överlevt.
Romerna har i den romska kulturen en gemenskap som
binder samman romerna vartän man kommer ifrån, vilken klan
man än tillhör så är kulturen den röda
tråden i varje roms liv.
Renligheten
Renligheten är en av den viktigaste faktorn
och drivaxeln i den romska kulturen. Även när man levde i
tält och reste från plats till plats var romerna extremt
renliga av sig. Om en rom tappade en sked eller kniv på marken
så slängde man den. Man tvättade aldrig manliga
kläder med damkläder eller handdukar med underkläder.
Att klassas som oren ”marime” är det
strängaste straffet som en rom kan påläggas. En oren
rom är utesluten från det romska samhället. Ingen annan
rom än hans eller hennes närmaste familj får vara
tillsammans med honom eller henne. En nyförlöst kvinna
ansågs som oren i sex veckor och fick då leva
tillsammans med sin man och sitt nyfödda barn längre bort
från det läger hon tillhörde. Efter att de sex veckorna
gått var hon välkommen igen. Denna uteslutning kan verka
absurd, men om man tänker efter så är ett nyfött
barn som mest sårbart under de första sex veckorna och att
ingen annan än fadern och modern är i kontakt med den
nyfödde kan förebygga olika infektioner och sjukdomar.
Renligheten var även viktig i bostaden om det så var ett
tält eller en vagn man bodde i. Det skulle alltid vara rent och
städat, ingen smutsig disk eller en smutsig entré. De stora
dunbolstrarna skulle vädras varje dag och hängas ute på
tork i solen. Detta var även ett sätt för romerna att
visa hur bra ställt man hade det inför andra romer. Ju
större och ju fler dunbolstrar desto rikare rom.
Äktenskap
Ett traditionellt romskt äktenskap inleds med att pojkens far
frågar om den unga flickans hand. Detta sker vid en ceremoni som
kallas ”tomnimos”. Ett stort följe, inte
alltför sällan ett par hundra romer ställer upp bakom
pojkens far och går hem till den blivande brudens familj där
man med mat, dryck, glädje och sång frågar om flickans
hand. Dessförinnan har föräldrarna kommit överens
om ”tomnimos” och de båda blivande paret har
tillfrågats om giftermålet. Efter att pappan har sagt JA
(vilket kan ta upp till flera timmar och även dagar) smyckas den
blivande bruden med en stor medaljong av guld, guldörhängen
samt en guldring som tydligt markerar att hon är nu förlovad
och ej längre tillgänglig för andra män. Hur
länge man är förlovad kan variera från en vecka
till ett år. Efter förlovningen följer ett stort
bröllop som traditionellt skall vara i tre dagar där den
första dagen är till parets ära, andra dagen är
till flickans ära (om hon uppvisat sin oskuld). Det är
för de flesta romerna väldigt viktigt att en brud är
oskuld på sin bröllopsnatt. Den tredje dagen är till
gästernas ära. Förr i tiden så skar man ett litet
snitt i brudparets handflator och knöt ihop deras händer med
en duk så att deras blod skulle förevigas. Idag sker detta
väldigt sällan. Däremot har romerna inga vigselringar.
En diklo, huvudduk bärs av en gift kvinna för att
visa andra män att hon är gift. Diklo bärs livet
ut, även om mannen dör eller om kvinnan skiljer sig. Det
förekommer dock olika syn på diklo i de olika romska
grupperna. Det händer även att ett ungt par blir
förälskade men föräldrarna tillåter inte att
de ska gifta sig. Då finns möjligheten för de unga
förälskade att rymma.
Högtider
Romerna firar olika högtider beroende
på vilken religion man är bunden till samt vilket land eller
världsdel man kommer ifrån. Många jugoslaviska romer
firar t.ex. Djurdjev-dagen medan många svenska romer
firar Midsommar. De flesta romerna firar Jul och Nyår, Påsk
och Pingst som de flesta i Sverige. Då är man många
romska familjer som samlas för att fira tillsammans och man
äter speciella måltider såsom t.ex. kåldolmar,
helstekta lamm och smågrisar. Många förbereder maten
hela natten innan och det i sig blir som en liten
förfest.
Mat
Romerna har alltid varit väldigt glada
för mat och maten är idag fortfarande en av den viktigaste
punkten i den romska kulturen. Maten samlar alla kring bordet, maten
finns med i alla sammanhang om det så är ett bröllop
eller en begravning, ett spontant hembesök eller bara för att
man är hungrig. Romerna har alltid varit väldigt
uppfinningsrika vad gäller mat. Eftersom romerna i lång tid
levde utanför majoritetsbefolkningens samhällen så var
man tvungen att tillaga mat efter de ingredienser som fanns tillhands.
I skogarna fanns det mycket grönsaker och olika djur som
kombinerat kunde bli en sagolik smakupplevelse. De populäraste
rätterna var olika grytor tillagade med hönor eller kyckling.
Fanns det annat kött som gris eller nöt så använde
man det. Romerna var även då och fortfarande än idag
väldigt noga och kräsna vad gäller maten. Idag äter
de flesta romska barn samma mat som andra barn i skolor och den romska
maten serveras i hemmet och vid fester. En av de mer kända är
sarmi. kåldolmar, färs i rullade
kålblad, kokta i tomatsås. Saviako är en
väldigt söt kaka som man äter som dessert till kaffe
eller thé. De flesta romerna äter väldigt fet och
stark mat vilket även påverkar hälsan. Tyvärr
är många romer överviktiga idag. Men förr i tiden
sågs överviktighet som ett tecken på rikedom. Smala
människor däremot visade tecken på fattigdom.
Sagor och berättelser
Romerna har alltid varit duktiga
sagoberättare och vid varje lägereld berättade de
äldre en saga för barnen och även för de vuxna.
Sagorna var oftast hämtade ur verkligheten och berättade om
förföljelsen och vandringen, om faror och olika skatter
romerna stött på under sin vandring. Man skrev aldrig ner
sagorna utan de berättades muntligen och varje berättare lade
till av sin egen livserfarenhet. Först nu efter nästan
500-års vandring i Sverige har romerna börjat att skriva ner
sina berättelser och sagor. Idag finns det ett stort urval av
romska böcker med sagor för barn och vuxna på
såväl romanés som svenska och kan finnas på det
lokala biblioteket.
Sjukdom och begravning
När en rom ligger sjuk eller på sin dödsbädd
är han eller hon sällan ensam. Av respekt för den sjuke
och dennes familj vakar ett hundratal romer alltid en sjuk man eller
kvinnas öde. Romerna vakar antingen på sjukhuset eller i den
sjukes hem. Om den sjuke avlider väntar en tredagars vaka där
ännu fler romer tillkommer för visa sin respekt för den
avlidne. Under tredagarsvakan äter och dricker romerna i den
dödes ära.
Kris, en romsk rättegång
Om en rom, lurar, bedrar, sprider falska rykten, är otrogen eller
på annat sätt gör sig skyldig till en annan rom kan
denne tillkalla en romsk rättegång, en kris. En kris
består av samma upplägg som i en vanlig svensk
rättegång, skillnaden är att man inte utdömer
fängelsestraff utan böter i form av pengar eller orenhet, marimé.
Se avsnitt Renligheten.
Romanés, romernas eget språk
Romerna har ett eget språk som kallas romanés,
det kallas även för romani chib. Språket
är uppbyggt av låneord från hela världen och
bl.a. har även det svenska språket använts för att
bygga upp det romska språket. Ord som jycke och lovor heter
på romanés žukel och love och betyder som
på svenskan hund och pengar. Det talas flera olika varieteter av
romanés och de flesta romerna i världen förstår
varandra. Alla romer talar dock inte romanés. Många romer
har förbjudits att tala romanés i olika länder och
på så sätt har språket efter flera generationer
glömts bort.
Egen flagga och nationaldag
Romerna har sedan 1971 en egen flagga och en egen
nationaldag med tillhörande nationalsång. Flaggan tillkom
under den första romska världskonferensen som hålls i
London 1971. Det var då som FN, Förenta Nationerna
erkände romerna som internationell minoritetsgrupp. Dagen som
konferensen genomfördes var den 8 april och romerna tog denna dag
som sin egen nationaldag. Flaggan är grön och blå med
ett rött vagnshjul i mitten. Färgerna och hjulet symboliserar
jorden, himlen och vandringen. Nationalsången ”Gelem,
gelem”, betyder ”jag har vandrat långa
vägar” sjungs av samtliga romska grupper i hela världen
på olika dialekter.
Musiken, sången och dansen
Man brukar säga att det finns ingen rom i
världen som inte kan antingen sjunga, dansa eller spela eller
så gör han eller hon alla tre! Musiken finns med i vardagen,
sången finns med vid glädje och sorg och dansen är en
förutsättning för att en fest ska vara en fest. Och inte
en konferens! Musiken
har och är fortfarande en av romernas absolut starkaste
kännetecken, inga gadjé har hittills sagt att de aldrig
hört romsk musik. I Östeuropa flödar den romska musiken
i varje restaurang, cabaret, konsertsal och nattklubb. Många
är de tonsättare och musiker som influerats av den romska
musiken och tagit till sig den. Kändast är kanske Monti:s chardaz
som av många upplevs som ett kännetecken för ungersk
folkmusik, men som i verkligheten är romsk musik. Flamencon
är ett annat exempel som visar på hur den romska musiken och
dansen kan påverka en hel nation. Romerna har musiken,
sången och dansen ständigt närvarande och är
väldigt måna om att föra den vidare till sina framtida
generationer.
Sverige har sedan 1999 erkänt romerna
som en nationell minoritetsgrupp tillsammans med samerna,
judarna, tornedalingar samt sverigefinnar. Även språket
romanés eller romani chib är ett nationellt
minoritetsspråk. Detta betyder att Sverige nu får ett
större ansvar att stödja romerna i deras bevarande av den
romska kulturen samt främja det romska språket. Den svenska
staten förpliktar sig även att ge det romska språket
större utrymme i media såsom radio och
TV.
Romerna har idag på egna initiativ grundat två romska
kulturcentra, en romsk tidning samt två romska radioprogram. I
Sverige lever ungefär 25 000 romer vilket är
mycket i sig men jämfört med andra länder i Europa
är romerna i Sverige en väldigt liten
minoritetsgrupp.
I Europa lever ungefär 10 – 15
miljoner romer. Flest romer finns i Rumänien och Bulgarien,
där lever 2 – 3 miljoner romer. De flesta romerna i
Europa lever fortfarande under väldigt dåliga
förhållanden och de flesta är inte folkbokförda.
Därför kan ingen exakt nämna antalet romer.
Romer finns även i Nord och Sydamerika,
Asien, Afrika och Australien.
Dagsläget
Idag kan man tro att romerna lever ett liv i frid
och fröjd men detta är långt ifrån sanningen. I
flera av världens länder lever romerna ett liv i misär
och ofta utanför majoritetsbefolkningens civiliserade
samhälle. Romerna tvingas leva långt utanför byar och
städer och ofta utan tillgång till vatten och el. I vissa
länder som t.ex. Sverige lever romerna ett mer behagligt liv, dock
ej utan diskriminering och fördomar. I Sverige fortlever
fortfarande fördomar mot romer vilket leder till att
majoritetsbefolkningen ofta diskriminerar romerna. På
såväl arbetsmarknaden som bostadsmarknaden diskrimineras
romerna och tvingas till att bo i sk. ghettoområden eller tvingas
leva på försörjningsbidrag då ingen arbetsgivare
vill anställa en rom. Tyvärr är det även
många butiksägare och andra inom näringslivet som vill
hålla romerna borta från sina affärer och
bensinstationer. Fastän det idag är förbjudet att
diskriminera människor så sker det dagligen att romer
diskrimineras i Sverige och i resten av världen.
Romska kulturcentra
För att öka allmänhetens kunskap
till romer och den romska kulturen och på så sätt
förebygga diskriminering har romerna på olika håll i
Sverige startat romska kulturcentra. I dessa kulturcentra finns det
möjligheter för allmänheten att ta del av romska
kläder, hantverk, smycken, fotografier och mycket annat för
att lära sig mer om romerna och förstå romernas
situation. Det första kulturcentrat öppnades 2003 i
Malmö, tätt följt efter ett andra i Stockholm och ett
tredje är på gång i Göteborg. I samband med att
romska kulturcentra har öppnats har även allmänheten
fått upp ögonen för romsk kultur och fler vill ta del
av den romska kulturen. Ute i Europa har romska kulturcentra funnits i
många år innan de fanns i Sverige och bl.a. i Ungern och
forna Jugoslavien finns det även romska TV och radiokanaler samt
tidningar.
|
